Jakt med Sissi igen

Idag for vi ut på byamarkerna lite tidigare, samma jaktiver hos Sissi igen. Hon börjar småspringa av o an hemma när man plockar fram bössan och snödräkten :-) Och när jag går ut till bilen med lite prylar vet hon inte riktigt vad hon ska ta sig till: "Inte ska han väl lämna mig hemma" verkar hon tänka :-)

Väl i skogen gick vi en kort bit från bilen och jag släppte henne ganska tidigt i på marken. Första biten var ganska snårig men hon verkade inte ha några problem att hitta mig med jämna mellanrum ändå. Efter en halvtimma hör jag hur hon börjar skälla, men lite "tveksamt" med en 5-6 skall, paus, 3-4 till, paus kanske 30 sekunder, några skall till... Men jag började smyga mig närmare för hon fortsatte att skälla på det här sättet.

Men jag hann bara halvvägs fram innan hon tystnade helt. Undrar vad det var...

Nåväl, vi vandrade vidare - vid ett tillfälle lockade jag in Sissi helt och belönade henne med en hundgodis men hon hade så brådis att hon inte ens stannade utan slog den ur min hand o högg den i snön innan hon drog vidare - snacka om jaktiver :-)

En bit längre bort så insåg jag att hon varit borta längre än vanligt och lyssnade extra noga en stund och kunde höra en hund som skällde lååångt bort - men inte kunde hon vara så långt bort? Tja, om hon stött upp en tjäder kanske och sprungit efter den kanske... jag provade o locka på henne men ingen hund...

Jag gick mot skallen och insåg efter en 5-600 meter att det var rejält långt bort - och det lät inte riktigt som Sissi heller... Kanske en älghund på nästa bys marker norr om våra?

Jag stretade på en bit till över myren när jag hör henne komma baikfrån och springar ikapp mig, "vart är du på väg va?" såg det ut som om hon undrade :-)

Jaha... nåja, jag fick ju lite motion. Man skulle nog ha en sån där Garmin Astro allt...

Vi lämnade myren och tog oss tillbaka till markerna med storvuxen granskog i hopp om någon tjäder. Nu fungerade kontakten med hunden bra igen. Såg henne skymta mellan trädstammarna eller så sprang hon förbi mig typ var 5/10 minut. Hon är väldigt tyst i skogen men det hörs ett lätt fras när hon springer förbi i det här lätta snödpudret vi har...

Men det var dåligt med fågel, inga fler kontakter och när jag ser ser bilen en 4-500 meter bort så hör jag plötsligt hur hon skäller några hundra meter bakom mig! Och nu är det rejäla täta skall!!

Jag tar mig snabbt tillbaka längs stigen till dess jag bedömer att jag är ca 300 meter från henne och börjar smyga sakta inåt. Nu hade hon skällt mer eller mindre oavbrutet i 15 minuter och jag kunde skymta henne mellan granstammarna. Jag finjusterade min riktining en aning i sidled, jag var fortfarande en 200 meter ifrån Sissi så jag chansade att jag kunde göra en sidledsförflyttning om några meter så jag fick en rejäl gran mellan mig och trädet där fågeln satt i.

Verkade ha gått bra för Sissi fortsatte att skälla tätt och högt så jag smög sakta framåt steg för steg - första gången jag är nära henne när hon skällt fast en fågel så det var riktigt spännande - och som sagt, första gången så jag har ingen aning om hur försiktig man ska vara så jag tog det väldigt varligt!

Men efter en 70-80 meter till kliver jag på en smal/tunn gren som går av med en torr smäll och Sissi blir direkt tyst och kommer springade snett mot mig - skit också, skrämde jag fågeln nu?

Men hon tvärstannar o tittar på mig, jaha - du är är nu va?! Och springer tillbaka till granen och skäller vidare!

Puuuuuh...! Jag fortsätter framåt ett steg i taget med bössan i handen sen en bit tillbaka - jag mantlar in en patron i loppet. Har hört att hylsan kan frysa fast där om man har en patron i loppet när det är riktigt kallt. Huruvida det är sant eller ej vet jag inte....

Jag spanar frenetiskt upp längs stammen på granen där fågel sitter men ser ingen tjäder eller orre... Men det ska vara svårt att se fågeln har jag hört, speciellt om det är en höna. Jag inser också nu att det var ett misstag att placera mig som jag gjorde med en gran mellan mig och den granen som Sissi dansar runt - den är i vägen nu när jag ska spana av och kanske skjuta! Rackarns också...

Men jag lägger upp bössan och spanar av så gott det går men ser ingen fågel, men jag tycker att jag hör "någonting" uppe i granen som hon skäller upp mot! Men det låter inte som någon tjäder som skär näbb, utan mer ett prasslande ibland. Är det en ekorre kanske? Har hört att finnspetsar skäller fast såna ibland.

Jag tar en försiktig rörelelse i sidled men så sakta att jag knappt vågar andas - det här är spännade! Nu är jag inte mer än typ 40 meter från granen ifråga och ser hela trädet, jag lägger upp bössan mot en tallstam och börja spana av granen framför mig med kikarsiktet igen. Är dock så nära nu att jag får vrida ned förstoringen en hel del, men inte ser jag någon orre/tjäder...

Det var då som sjuttsingen, fortsätter och spana upp o ned i trädet. Och det är rätt träd, Sissi flyttar sig runt det ibland men det är fullt klart rätt träd! Plötsligt ramlar det ner en grankotte som Sissi plockar upp o tuggar ilsket på, och jag spanar allra högst upp i toppen på den stora granen och där sitter det tre småfåglar och glatt skalar kottar(!) Det är dom hon skäller på börjar jag tro och sänker bössan. Jag kollar att säkringen är på och hakar upp den på ryggen och knallar fram till granen där Sissi fortsätter och skälla och blänger uppåt, men inte är där någon orre eller tjäder - det ÄR de där tre talltitorna eller vad det nu än är för "småjåglar" som hon skäller på....!

Garv! Men det var spännande, isses asså vad kul det var!

Nåja - jag klappar om henne och kopplar henne och vi knallar tillbaka till bilen efter 3,5 timmes jakt. Och nu ligger hon utslagen på "sin" matta framför öppen spisen och snarkar ibland, suckar (belåtet?) ibland - och jag ligger utslagen i soffan bredvid henne ;-)