torsdag 22 september 2011

En sväng efter jobbet idag också

Tog en skogssväng med hu'nn o kombi'n idag också, dock var det dåligt med fågeltillgången idag. Men det var skönt o komma ut och Sissi fick springa av sig i skogen igen.

måndag 19 september 2011

Efterjobbetfågeljakt :-)

Jag o Sissidamen drog ut på byamarkerna efter att jag slutat dagens jobbande, vi tog oss dit där vi stött på orrar tidigare i höst - och hon hittade en som hon skrämde upp i en liten gran och faktiskt lyckades få den att sitta i säkert 5-6 minuter!

Men det var mitt i ett superrisigt område och jag hade snudd på svårt att ta mig fram, än mindre se varken Sissi eller fågeln... Så det slutade med att fågeln flög sin kos - men det var roligt att få smyga på ett ståndskall :-)

söndag 18 september 2011

Fågeljakt norrut

Jag klev upp i ottan idag och blåste iväg in i landet till en jaktmark jag har tillgång till. En för mig "ny" mark som på kartan såg spännande ut, några timmars bilkörning senare så var jag framme och det såg lovande ut - inga andra bilar så jag hade markerna för mig själv och spände på mig ryggsäcken och släppte Sissi som drog iväg med svansen upp!

Vi hann bara några hundra meter så hörde jag en orrhöna kackla! Och upp flög det tre orrar, hönan och en årskyckling av vardera könet! Tyvärr drog dom som en avlöning men det var en lovande start!

Vi drog oss allt längre in på markerna och jag måste säga att detta var ett av de vackraste ställen jag fått jaga på. Det är verkligen en ynnest att få kunna strosa runt med hund o bössa i en sån fantastisk urskog där träden får mogna och uppnå hög ålder och en vishet som man sällan ser. Och när dom på ålderns höst får lägga sig och vila i mossan, helt underbart!

Några kilometer in så hörs plötsligt Sissi skalla! Jag fryser i steget och står blickstilla en stund och hoppas att fågeln ska sitta och låta mig försöka på en ansmygning. Men tyvärr tystnar Sissi efter bara en halvminut utan att jag får veta ens vad det var hon skällde på...

Vi svänger av ned för sluttningen jag sneddat uppför för att se om det finns någon fågel längs myrkanten en bit nedanför mig och Sissi är genast med på noterna, samarbetet mellan mig och henne funkar riktigt bra numera. Det är väl "bara" det här med att fåglarna inte "sitter" för henne utan flyger vidare ganska snart...

Efter några kilometer börjar jag smått sakna henne dock och plockar fram min GPS och ser att ho befinner sig några hundra meter bakom mig och har sprungit fram och åter på en mindre yta. Jag tar av mig ryggsäcken och lutar bössan mot en åldrig trädstam som vilar i mossan och sätter mig ned och tar en slurk kallt att dricka och håller ögonen på displayen.

Plötsligt kommer det hundskall ned mot där jag sitter! Wow, hon har hittat en fågel! Jag sitter en liten stund och hoppas att fågeln ska sitta och ta mig sjuttsingen om det inte verkar fungera! Jag tar mig upp på fötter och funderar på att lämna ryggsäcken här men det är några hundra meter från hunden och finns ju en viss risk att jag inte ska hitta den igen så jag hänger upp den på ryggen och plockar med mig bössan och börjar smyga närmare.

Sissi skäller ivrigt och det är som en annan ton nu än tidigare, kan det vara en tjäder detta? Hon liksom tar i mer...

Några minuter senare bedömer jag att jag är kanske inte mer än 100 meter från dom nu, men jag ser varken hund eller någon fågel i den täta grandungen. Jag låter ryggan glida ned i mossan och tar mig närmare ett steg åt gången, Sissi tar rätt långa pauser i skällandet då och då varvid jag fryser i steget och vågar knappt andas men hon återupptar skällandet efter en stunds tystnad och jag är nu troligen inte mer än ett 50-tal meter från henne.

Inser att jag valt en dålig väg fram nu när jag kan skymta Sissi bland granarna, men ett par stora feta gammelgranar är mellan mig och trädet där fågeln troligen sitter. Jag sjunker ned i mossan själv nu och ålar saaaakta fram till en liten tuva och låter bössan glida fram och lägger mig bakom och försöker hitta fågeln mellan grenarna på granen framför mig.

Men inte det, jag kan inte se någon fågel och funderar på att ta mig bakåt en bit och försöka från en annan vinkel när jag plötsligt hör hur en stor tjäder lättar med bullar och bång!

H...vete...! Sissi drar iväg efter den där jag ligger på rygg i mossan och känner besvikelsen välla över mig. Nu satt den ju i säkert 5-6 minuter, minst!

Sissi kommer tillbaka och nosar mig i pannan och liksom manar på mig, kom igen nu husse - det finns fler!

Jag tar mig upp på fötterna och Sissi ger sig iväg igen och jag plockar upp ryggsäcken och följer efter, Men en timme senare är vi tillbaka till kojan där vi parkerat bilen. Drygt fyra timmars jakt, Sissi har kubbat på i drygt 20 kilometer, två ståndskall men som vanligt ingen fågel med hem :-)


Nu tog vi oss lite lunch och en halvtimmas tupplur i kojan på markerna och sen nya friska tag lite mer österut. Vi parkerade vid en avtagsväg och gick inåt ca en kilometer innan vi lämnade skogsbilvägen. Även här var det fin gammal urskog, vägen in hade dock varit kantad med en snårskog typisk för en 20 år efter en kalhuggning. Men här varit det åter riktigt härlig marker och jag njöt av varje steg.

Vi sneddade över vägen och tog oss ned mot en myrsjö och stötte genast upp två tjädrar. Sissi tog upp förföljandet på en av dom och det bar av ned mot sjökanten där hon ställde fågeln en liten stund innan skallen tystnade.

Vi fortsatte en bit längs myrkanten och det tog inte många minuter så stötte vi upp ytterligare en tjäder! Den stannade upp i en gammal gran och Sissi började skälla intensivt på den men den flög vidare efter bara en 20/30 sekunder... Hon tog upp jakten och lyckades skälla en stund till på den lite längre bort men även den lyckan blev kortvarig och det blev återigen tyst i skogen...

Nån timme senare var vi på väg tillbaka mot bilen när vi stötte på färska björnspår(!) på en sandfläck, jag är säker på att dom inte var där när vi lämnade bilen ett par timmar innan då jag synat av fläcken noga - även Sissi reagerade starkt på spåren dock inte som jag trodde utan hon satte iväg längs vägen ivrigt sniffande på dom och försvann snabbt utom synhåll.

Plötsligt hör jag ilskna hundskall en bit framför mig! Hmmm, har hon hittat björnen? Jag ser framför mig en kaxig finnspets som plötsligt blir rädd när björnen gör ett utfall och hunden sen springer till husse med björnen efter... Hmmm...

Jag gör bössan redo och osäkrar den och håller ett finger på avtryckaren till hagelpipan och avancerar långsamt, Sissi har passerat den parkerade bilen och skäller ett hundratal meter in i skogen på andra sidan vägen - men jag hör en orre kackla och hur den sen tar till vingarna och hundskallen ebbar ut - pheeew....

Vi bryter för dagen, vi har jagat nu i totalt sju timmar och Sissi har kutat totalt 30 km enligt Astro'n. Hon sover gott på vägen hem och jag stannar för en pizza på vägen.

Hit måste jag återvända igen snart!

fredag 16 september 2011

Efterjobbet fågeljakt

Tog en sväng på byamarkerna med Sissi efter jobbet, såg massor med orrar - säkert en 12-15 stycken totalt och hon fick skälla på fyra av dom men dom vill inte sitta för henne dom rackarna utan flyger efter en 30-40 sekunder. En förföljde hon i alla fall några hundra meter och fick iväg några skall till på...

En orrtupp kom flygande rakt över mig, hade jag varit beredd hade man ju kunnat försöka få iväg en hagelsvärm...

söndag 11 september 2011

Dubbel trädskällarjakt idag

Klev upp tidigt i morse och tog en rejäl skogssväng med Sissi o kombibössan. Tog mig norrut på byamarkerna till en sektion där jag aldrig varit tidigare. Stötte på en kull järpar som Sissi skällde runt en stund men hon/dom gav upp ganska fort.

Vi avslutade svängen med ett besök i ett skogsparti där vi stötte på några orrar förra gången - och ta mig sjuttsingen om vi inte stötte upp några igen! Men dom sitter dåligt, Sissi hinner dra av några skall innan dom drar vidare.

Men hon skällde lite mer ihållande på en liten myrholme, typiskt nog ruskigt tät och risig. Jag smög närmare och närmare men kunde inte se vart hon skällde än mindre någon fågel... Till slut är jag så nära att jag ser Sissi men hon vandrar runt dör i den lilla 20-metersdungen och skäller lite här och var.

Till slut när jag är framme där knallar hon bara därifrån, det kanske bara var vittringen av någon fågel som dröjde sig kvar - hon skällde bara en 2-3 skall i stöten och sen var tyst i 20/30 sekunder. Men när jag vänt och gått ca 100 meter från dungen hör jag hur en fågel lättar !

He he, det är inte lätt detta :-)


Vi tog en sväng till i skogen direkt efter middagen också, for direkt till samma skogsparti som orrarna var i på morgonen - Sissi stötte upp en orre och skällde den i kanske 30 sekunder en sen flög den vidare... Träffade en gen't som sa att dom sitter bättre sen senare när löven ramlat ned från träden - och förra veckan hörde jag att orrarna bara blir "spattigare" allt eftersom hösten fortlöper....

onsdag 7 september 2011

Ytterligare två dagar med älgjakt

Jahapp, nu har det gått två dagar till "på pass" i skogen - har inte hänt så mycket de här två sista dagarna men jag klagar inte. Jag fick ju fälla mig en älg i måndags ;-)

Vi har siktat in oss på att fälla några kalvar nu men vi har sett 25 älgar på tre dagar men inga kalvar(!) Undrar om björnarna har plockat sig några kanske...

Sett ovanligt lite vilt i övrigt på passet "mitt", några tranor, korpar och hackspettar och en orre. Jämfört med ifjol när jag såg massor med annat vilt.

måndag 5 september 2011

Älgjakt, premiärdagen 2011

I morse bidde det bra med action i älgskogen må jag säga! Satte väckarklockan på 03:45 för att vara på plats i mitt torn vid gryningen.

Det var riktigt mörkt när man tittade ut genom köksfönstret men när man väl gick ut med ryggsäcken o bössan kunde man skönja en svag dagning mot öster. Färden gick genom en tom by, det lyste i något enstaka köksfönster här och var - troligen andra förväntansfulla älgjägare som packade ned mackor, termos och en korvsnärt.

Det enda som dock som rörde sig var en räv som smet över vägen strax bortanför golfbanan, den hade nog varit och försökt ta sig en gås från flockarna som övernattar på banan den här tiden på året.

Jag parkerade redan vid vårt slakthus och gick/smög sista kilometern för att inte oroa eventuella älgar i närområdet. Det var riktigt varmt på morgonen, runt 16 grader och mulet. En regnskur passerade just som jag kom in på "min" jaktmark och jag knallade på i skumrasket.

Min taktik fungerade dock inte till 100% då jag plötsligt hör hur en älg brakar iväg strax till höger om mig - en tjur verkar det vara då jag hör hur hornen slår av grenar när den banar sin väg bland granarna. Den verkar dock inte springa mer än kanske 50 meter för det blir snabbt tyst då den förmodligen står lika andäktigt och lyssnar åt mitt håll som jag gör åt dess håll. Spännande!

Väl framme vid tornet tar jag av mig ryggsäcken och skickar upp den först och sen lägger upp bössan innan jag trasslar mig in genom den aningens smala dörren och stänger den försiktigt. Jag låter det "självuppblåsande" liggunderlaget expandera och hjälper det på traven sista biten med ett par tysta pustningar.

Sätter mig en ned sakta och njuter av tystnaden, regnet har upphört och allt man kan höra är en svag vind och en duvhök som kallar en bit bort. Jag smyger ned dragkedjan i vapenfodralet och fiskar fram min Schultz & Larsen M65 DL i kaliber 7x61 Sharpe & Hart och plockar fram fyra patroner ur patronfodralet. Första skottet matar jag direkt in i loppet och vänder sen bössan upp-o-ned och matar in tre till underifrån.

Sen åker hörselskydden och jaktradion fram och kopplas ihop. Justerar upp volymen lite lagom lågt så där, brukar ändå bli ruskigt rädd första gången varje morgon och det skrapar till och första anropet hörs i högerörat.

Sen satt jag bara där och njöt av stillheten och den allt mer påtagliga gryningen, när klockan närmade sig 04:30 och jag kunde konstatera att nu var det nog ljust för att kunna skjuta. Enda som saknades var en älg :-)

Efter någon timme hörs plötsligt ett skott över min högra axel! En stunds tystnad följde med sen skrapade till i radion och en kille meddelade att han skjutit på en älg men att den hade gått undan och han ville ha dit en hund. En av hundförarna satte av dit och radion tystnade åter.

Nu var det lugnt igen en stund men plötsligt kom det en orrtupp flygandes rakt mot mig och passerade bara några meter ovanför torntaket.

Ytterligare en stund senare brann det av ett skott mer nordväst om mig, och ett till! Och ytterligare ett, och sen två till !!! Rena eldstriden, sen kom vår jaktledare in i på radion och meddelade att han fällt två(!) älgar! Wow, tre älgar och klockan var typ bara strax efter sju(!)

Återigen lägrade sig lugnet över min lilla del av skogen men en skarp smäll rakt norr om mig fick mig att hajja till! Kan det ha varit en älg månntro?

Jag satt där och lyssnade men kunde inte höra någon mer gren brytas, fiskade försiktigt upp kikaren ur ryggsäcken och sprejade av skogskanterna norr om mig. Plötsligt ser jag ett horn mellan några grangrenar!! En älg, en tjur! Den går där ca 150 meter bort och betar av den frodiga markvegetationen och tar ett steg framåt ibland...

Minutrarna går och pulsen stiger allt mer allt eftersom den kommer närmare och närmare! Jag ställer ned kikaren på hyllan framför mig och sträcker mig efter bössan.

Jag vrider upp kikarsiktet på 7x och plockar in tjuren i siktet - en riktigt fin oxe men inte såå stora horn - kanske åtta taggar eller så men rejält stor kroppen!

Men den är väl så långt borta än, kanske dryga hundra meter - och rejält med granar i vägen. Och den går fortfarande rakt mot mig, avståndet krymper allt eftersom och är kanske runt 80 meter nu. Minskar förstoringen en aning och börjar fundera på att kanske skjuta den i "stickhålet" men avvaktar då älgen tar det väldigt lugnt fortfarande.

Jag väter ett finger och konstaterar att vinden ligger bra till för min del, då kommer jag ihåg min nya leksak - en liten videokamera som sitter på hörselskydden mina. Jag sträcker upp högerhanden och slår på den, ja jag hoppas den är på i alla fall. Jag har satt den i "tyst läge" och vill inte ta av min kåporna och kontrollera om den är igång då jag är rädd att älgen ska upptäcka mig.

Då och då skrapar det till i mitt högeröra och det pratas om de redan fällda älgarna, dels är jag lite rädd för att jag ska hoppa till OM jag kommer i ett bra skottläge men jag vill också höra vad som säga utifall dom lyser av av jakten för tillfället - vi har ju fällt tre vuxna älgar på bara en kort stund. Så jag minskar volymen ett par snäpp i alla fall.

Framstocken på bössan ligger i min vänstra hand som vilar på sargen till jakttornet, jag känner att jag sitter inte riktigt bekvämt och flyttar mig ytterst försiktigt en aning till vänster och mjukar upp fingrarna som börjat krampa lite grann.

Plötsligt tar älgen ett par steg i sidled med frambenen och står med kroppen i profil(!) Jag böjer mig fram och osäkrar bössan och fångar in älgen i siktet - den bara står där och hårkorset finner bogen och jag tänker "tja, jag skjuter nu" och låter 7x61'an dåna till!

Min högeraxel kastas bak av rekylen och jag ser att älgen markerar tydligt att skottet tar. Älgen tar ett par steg samtidigt som jag försöker mantla in ett nytt skott men lyckas inte mantla ur den tomma hylsan så jag vrider bössan åt höger och skakar snabbt ur hylsan och matar in ett nytt skott - älgen har gått ett par steg till så jag skjuter den en gång till och laddar snabbt om igen. Nu kastar den om och tar sig åt andra hållet och jag skjuter ett tredje skott varvid älgen faller.

Allt känns som om det gått i slow motion och tagit säkert en minut men det har inte gått många sekunder. Jag drar ett djuuupt andetag och ropar på jaktledaren och meddelar att jag fällt en tjur.

Min första älg i karriären ligger stilla där framme! Min närmaste passgranne kommer över och hjälper mig och ta ur den innan ytterligare ett par gubbar anländer med en fyrhjuling och vinchförsett släp. Ett skott har tagit en aning långt bak och skadat vommen, förmodligen tredje och sista skottet som gick när älgen kastade runt.

Väl i slakthuset kan vi konstatera att vi får skära rent en hel del på utgångssidan - höghastighetskulorna hade gjort en hel del skada men älgen föll snabbt i alla fall. Nu i efterhand kanske man kan dra slutsatsen att det nog räckt med ett skott (dom satt nära varandra alla tre).

Älgen uppskattas ha en slaktvikt på ca 270 kilo och en levandevikt på runt 400 kilo - en riktigt bjässe!

Under eftermiddagen ser jag inget mer intressant men jaktlaget fäller ytterligare två älgar - SEX älgar på en dag, isses! Vi blåser av jakten för dagen.

söndag 4 september 2011

Morgonjakt

Idag följde Fredrik med ut på byamarkerna för en svängom bland orrarna - Sissi fick ett kort upptag och vi stötte upp ett par orrar men inte så mycket mer hände.

Sen var vi och testsköt bössorna med jaktammunition och sen var det möte inför morgondagens älgjakt. Har packat allt här hemma och har satt klockan på kvart-i-fyra i morrn bitti... Whoaaa...

torsdag 1 september 2011

Dubbeljakt idag med lite orraction

Var ute på byamarkerna i morse, en jaktkompis hade sett en tjädertupp på ett ställe och det måste ju undersökas så jag o Sissi drog ut dit vid sextiden. Men någon tjäder såg vi inte, men vi skrämde upp en orre i alla fall.

Sen efter jobbet drog jag ut på markerna här i byn igen tillsammans med Sissi - rundade en långsmal myr i jakt på orre o tjäder. En björnskit såg jag men faktiskt att vi stötte upp två orrar när vi nästan gått hela varvet runt. Och lustigt nog verkade inte Sissi bry sig i ljudet från när dom flög upp utan var fullt upptagen med att sniffa runt där dom nog varit en stund innan...

Kom nu upp på en fin skogsstig som vi följde tillbaka mot bilen, stötte på en jaktkamrat på väg ut för att kika på ett nytt älgtorn - älgjakten börjar på måndag, whohoo!!

Väl uppe vid bilen stannade Sissi upp och väntade in mig och när jag kom fram skulle jag ta upp nyckeln när mina ögonen föll på två orrar en bit bort på vägen(!)

Jag pekade åt Sissi som reagerade direkt och lubbade iväg längs vägen med huvudet högt. Yessss hann jag tänka men hon stannade bara en bit bort och tittade på mig, jag pekade igen mot orrarna och Sissi sprang ytterligare en bit mot dom men verkade inte se dom(!) utan stannade och tittade på mig igen(!)

Jag pekade återigen ivrigt mot orrarna och nu lubbade hon vidare men fortfarande utan att hon verkade se dom! Hon kunde nu inte vara mer än typ 50 meter från dom och dom smög ned i diket. Nåja hon knatade på och när hon kom fram drog hon av ett par skall och två lättade upp i en björk där och hon fick till ett fint ståndskall.

Jag drog mig mot dikeskanten och började smyga närmare men orrarna lättade och flög tvärs över ett hygge. Samtidigt lättare tre till från andra dikeskanten och drog sig in i skogen. Sissi följde efter de två första tvärs över hela hygget och ta mig sjuttsingen om det inte blev ståndskall inne i skogen på andra sidan!

Jag började direkt smyga dit då jag hört att orrar inte sitter lika bra för hunden, jag hann nästan över hela hygget och hade nog bara en 150 meter kvar när det blev tyst igen...

Jag stannade upp och lyssnade och en minut senare började hon skälla igen! Nu närmare vägen igen men fortfarande inne i skogen, jag började smyga igen men hon hann bara skälla en halv minut så vart det tyst igen...

Vi hittade dom inte igen och nu började det skymma lite lätt så vi knatade tillbaka till bilen - ganska nöjda men ändå inte :-)