måndag 5 september 2011

Älgjakt, premiärdagen 2011

I morse bidde det bra med action i älgskogen må jag säga! Satte väckarklockan på 03:45 för att vara på plats i mitt torn vid gryningen.

Det var riktigt mörkt när man tittade ut genom köksfönstret men när man väl gick ut med ryggsäcken o bössan kunde man skönja en svag dagning mot öster. Färden gick genom en tom by, det lyste i något enstaka köksfönster här och var - troligen andra förväntansfulla älgjägare som packade ned mackor, termos och en korvsnärt.

Det enda som dock som rörde sig var en räv som smet över vägen strax bortanför golfbanan, den hade nog varit och försökt ta sig en gås från flockarna som övernattar på banan den här tiden på året.

Jag parkerade redan vid vårt slakthus och gick/smög sista kilometern för att inte oroa eventuella älgar i närområdet. Det var riktigt varmt på morgonen, runt 16 grader och mulet. En regnskur passerade just som jag kom in på "min" jaktmark och jag knallade på i skumrasket.

Min taktik fungerade dock inte till 100% då jag plötsligt hör hur en älg brakar iväg strax till höger om mig - en tjur verkar det vara då jag hör hur hornen slår av grenar när den banar sin väg bland granarna. Den verkar dock inte springa mer än kanske 50 meter för det blir snabbt tyst då den förmodligen står lika andäktigt och lyssnar åt mitt håll som jag gör åt dess håll. Spännande!

Väl framme vid tornet tar jag av mig ryggsäcken och skickar upp den först och sen lägger upp bössan innan jag trasslar mig in genom den aningens smala dörren och stänger den försiktigt. Jag låter det "självuppblåsande" liggunderlaget expandera och hjälper det på traven sista biten med ett par tysta pustningar.

Sätter mig en ned sakta och njuter av tystnaden, regnet har upphört och allt man kan höra är en svag vind och en duvhök som kallar en bit bort. Jag smyger ned dragkedjan i vapenfodralet och fiskar fram min Schultz & Larsen M65 DL i kaliber 7x61 Sharpe & Hart och plockar fram fyra patroner ur patronfodralet. Första skottet matar jag direkt in i loppet och vänder sen bössan upp-o-ned och matar in tre till underifrån.

Sen åker hörselskydden och jaktradion fram och kopplas ihop. Justerar upp volymen lite lagom lågt så där, brukar ändå bli ruskigt rädd första gången varje morgon och det skrapar till och första anropet hörs i högerörat.

Sen satt jag bara där och njöt av stillheten och den allt mer påtagliga gryningen, när klockan närmade sig 04:30 och jag kunde konstatera att nu var det nog ljust för att kunna skjuta. Enda som saknades var en älg :-)

Efter någon timme hörs plötsligt ett skott över min högra axel! En stunds tystnad följde med sen skrapade till i radion och en kille meddelade att han skjutit på en älg men att den hade gått undan och han ville ha dit en hund. En av hundförarna satte av dit och radion tystnade åter.

Nu var det lugnt igen en stund men plötsligt kom det en orrtupp flygandes rakt mot mig och passerade bara några meter ovanför torntaket.

Ytterligare en stund senare brann det av ett skott mer nordväst om mig, och ett till! Och ytterligare ett, och sen två till !!! Rena eldstriden, sen kom vår jaktledare in i på radion och meddelade att han fällt två(!) älgar! Wow, tre älgar och klockan var typ bara strax efter sju(!)

Återigen lägrade sig lugnet över min lilla del av skogen men en skarp smäll rakt norr om mig fick mig att hajja till! Kan det ha varit en älg månntro?

Jag satt där och lyssnade men kunde inte höra någon mer gren brytas, fiskade försiktigt upp kikaren ur ryggsäcken och sprejade av skogskanterna norr om mig. Plötsligt ser jag ett horn mellan några grangrenar!! En älg, en tjur! Den går där ca 150 meter bort och betar av den frodiga markvegetationen och tar ett steg framåt ibland...

Minutrarna går och pulsen stiger allt mer allt eftersom den kommer närmare och närmare! Jag ställer ned kikaren på hyllan framför mig och sträcker mig efter bössan.

Jag vrider upp kikarsiktet på 7x och plockar in tjuren i siktet - en riktigt fin oxe men inte såå stora horn - kanske åtta taggar eller så men rejält stor kroppen!

Men den är väl så långt borta än, kanske dryga hundra meter - och rejält med granar i vägen. Och den går fortfarande rakt mot mig, avståndet krymper allt eftersom och är kanske runt 80 meter nu. Minskar förstoringen en aning och börjar fundera på att kanske skjuta den i "stickhålet" men avvaktar då älgen tar det väldigt lugnt fortfarande.

Jag väter ett finger och konstaterar att vinden ligger bra till för min del, då kommer jag ihåg min nya leksak - en liten videokamera som sitter på hörselskydden mina. Jag sträcker upp högerhanden och slår på den, ja jag hoppas den är på i alla fall. Jag har satt den i "tyst läge" och vill inte ta av min kåporna och kontrollera om den är igång då jag är rädd att älgen ska upptäcka mig.

Då och då skrapar det till i mitt högeröra och det pratas om de redan fällda älgarna, dels är jag lite rädd för att jag ska hoppa till OM jag kommer i ett bra skottläge men jag vill också höra vad som säga utifall dom lyser av av jakten för tillfället - vi har ju fällt tre vuxna älgar på bara en kort stund. Så jag minskar volymen ett par snäpp i alla fall.

Framstocken på bössan ligger i min vänstra hand som vilar på sargen till jakttornet, jag känner att jag sitter inte riktigt bekvämt och flyttar mig ytterst försiktigt en aning till vänster och mjukar upp fingrarna som börjat krampa lite grann.

Plötsligt tar älgen ett par steg i sidled med frambenen och står med kroppen i profil(!) Jag böjer mig fram och osäkrar bössan och fångar in älgen i siktet - den bara står där och hårkorset finner bogen och jag tänker "tja, jag skjuter nu" och låter 7x61'an dåna till!

Min högeraxel kastas bak av rekylen och jag ser att älgen markerar tydligt att skottet tar. Älgen tar ett par steg samtidigt som jag försöker mantla in ett nytt skott men lyckas inte mantla ur den tomma hylsan så jag vrider bössan åt höger och skakar snabbt ur hylsan och matar in ett nytt skott - älgen har gått ett par steg till så jag skjuter den en gång till och laddar snabbt om igen. Nu kastar den om och tar sig åt andra hållet och jag skjuter ett tredje skott varvid älgen faller.

Allt känns som om det gått i slow motion och tagit säkert en minut men det har inte gått många sekunder. Jag drar ett djuuupt andetag och ropar på jaktledaren och meddelar att jag fällt en tjur.

Min första älg i karriären ligger stilla där framme! Min närmaste passgranne kommer över och hjälper mig och ta ur den innan ytterligare ett par gubbar anländer med en fyrhjuling och vinchförsett släp. Ett skott har tagit en aning långt bak och skadat vommen, förmodligen tredje och sista skottet som gick när älgen kastade runt.

Väl i slakthuset kan vi konstatera att vi får skära rent en hel del på utgångssidan - höghastighetskulorna hade gjort en hel del skada men älgen föll snabbt i alla fall. Nu i efterhand kanske man kan dra slutsatsen att det nog räckt med ett skott (dom satt nära varandra alla tre).

Älgen uppskattas ha en slaktvikt på ca 270 kilo och en levandevikt på runt 400 kilo - en riktigt bjässe!

Under eftermiddagen ser jag inget mer intressant men jaktlaget fäller ytterligare två älgar - SEX älgar på en dag, isses! Vi blåser av jakten för dagen.

1 kommentar:

  1. GRATTIS!! Alla är speciella.. men den första glömmer man aldrig!

    /Robban

    SvaraRadera