Tre stora älgtjurar!

Tog en rejäl sväng om ca 1,5 till 2 timmar längs skogsstigar med Sissi ikväll - slutmålet var ett stort hygge där jag sett älg tidigare. Och mycket riktigt, en stooor bjässe till älg stod mitt på hygget.

En riktig bjässe som sagt, hade redan börjat få horn som verkade bli riktiga skovelhorn. Den gav sig iväg, inte med allt för brådskande steg men det var fint driv i gången - den liksom svävade fram majestätisk som fasen!

Just som den försvann in i skogskanten såg jag något till vänster i ögon vrån, en stor älg till - nej TVÅ! OK, en var väl mer en "normalstor" tjur men en av de här var också riktigt fin även om det inte var en lika stor tjur som den första. Även dom gav sig iväg tvärs över hygget och in i skogen.

Jag tog hunden med mig till skogsbrynet just där den första tjuren försvann in - Sissi stannade till och vädrade, och tittade lite kort in i skogen där tjuren försvann men ville sen gå vidare. Samma på nästa ställe där de två andra oxarna gått in i skogen, Sissi stannade upp, vädrade - sniffade lite på spåren men gick gärna vidare.

Vi fortsatte upp på en höjd där vi hört orrspel en vecka tidigare, men det blåste lite så jag kunde inte höra några orrar så vi vände tillbaka. Och nu, som ofta tidigare, stannade Sissi upp och och tog mer tid på sig och följde spåren en bit, vädrade/sniffade mycket mer noggrant nu när vi vänt och var på väg tillbaka. Något vi märkt många gånger tidigare.

Det var inte ett kopiöst intensivt intresse hon visade för älgspåren dock, men hon är ju en fågelhund :-)

Ibland skulle man verkligen vilja veta vad hon tänker på när hon hittar något att sniffa på ute i skogen. Vi har observerat några olika beteenden, dels ett "halvslött sniffande" - älg? Ibland lite mer intensivt, vandrar runt lite halvoroligt - ofta på ställen med mycket rävspår, så det kanske är räv det då?

Och ibland blir hon superivrig, och ville kuta efter - skogshöns kanske?

Och en gång tvärstannade hon och ett febrilt sniffande tilltog och hon verkade rent ut rädd(!) Svansen mellan benen, kröp ihop, etc... Och samma kväll gick vi tillbaka samma väg och precis på samma ställe hände samma sak igen, svansen mellan benen, kröp ihop och febrilt sniffade runt på platsen... Björn? Man skulle verkligen vilja veta vad hon tänker ibland.

Älgar och räv!

Idag for vi en sväng ut i skogen ett par mil norr om byn för att kolla in vår kanot som legat vid en av "mina" gäddsjöar över vintern. Vi tog en sväng förbi ett ställe där vi ofta ser älg och mycket riktigt, en fin älgko stod en bit från vägen med två små kalvar av årets modell - en av dom var röd till färgen och verkade nästan lite vinglig, och kon såg lite blank/svettig ut... Kan den precis ha fötts?

Älg som föder har jag aldrig sett under alla mina år i skogarna, men väl en renvaja som fick sin kalv har jag sett en gång.

Kanoten verkade ha klarat vintern bra, en vår när jag var och kikade till den så hade någon kört sin skoter rakt över den(!) och knäck relingen och spräckt skrovet... Förmodligen var den översnöad och personen såg den aldrig.

På väg tillbaka till bilen kom det en hund och sprang snett mot oss i skogen, men vad i hela... En RÄV(!) Mitt på blanka eftermiddagen, och en stor/vuxen räv! Klart läckert att se den så nära för oss alla tre!

Räv på åtelkameran!

Kul, fått en räv på åtelkameran för första gången. Älg, rådjur, mård och nu räv! Hoppas få nån älg på det här stället också för jag har sett ett par stora/fina älgtjurar bara en kort stump härifrån.

Orrhöna(!)

Tog Sissi på en sen kvällspromenad, det var ju "bara" Eurovisionfinal på TV :-)

Tog 4x4'n in på jaktmarkerna för att slippa gå i byn - och helt plötsligt satt där en orrhöna i vägkanten(!) Den lättade men satte sig direkt i en gran bara några meter från vägen(!!). Stannade, slog av boilen och smög runt bilen och släppte ut hu'nn. Isses, hon stannade direkt och drog vind, och orren kacklade till och plirade ned på oss och vilken fart det blev på jycken - hon skällde som en galning och fixerade hönan!

Tyvärr lättade den ganska snart och Sissi rusade efter den - ja de åtta meter som kopplet är långt innan hon tvingades stanna - där stod hon och sen stirrade åt det hållet som orren försvunnit...

Bjässe till råbock(!)

Vi tog en reeejäl skogspromenad som vanligt idag, tog en ny skogsstig som vi aldrig gått förut och precis innan vi försvann in i skogen så upptäckte vi en rejäl råbock ute på ett fält - mitt på dagen(!)

Undrar om det var samma fina bock som jag såg i höstas precis innan bockjakten? Den kanske får ännu bättre horn i år :-)

Lockade räv

Jag var ut och lockade räv idag, Arthur hängde med dock bara beväpnad med kameran. Vi var ute på byamarkerna vid femsnåret och testade att locka på två ställen men vi såg inte röken av någon räv. Men det var en trevlig morgon.

Toppjaktshelg med övernattning

Jag och min kompis Magnus drog norrut över helgen, vi for redan tidigt lördag morgon uppåt mot marker där vi har jakträtt och där jag var för två veckor sen och såg en hel del fågel. Så förhoppningarna var höga och om det inte blev allt för kallt på natten tänkte vi övernatta i en skogskoja mitt på markerna.

Tyvärr hade kojan utsatts för vandalisering så den nyckel jag disponerar passade inte i det tillfälliga låset som satt på dörren men vi visste om detta så vi svängde förbi en gentleman som bodde i en närliggande by för att låna en nyckel av honom. När vi gled upp på gården hos dom stod där två älgar i det närmaste mitt på gården och inte brydde dom sig om oss utan bara tittade på oss med stora ögon.

Vi fick höra att han hade varit upp till kojan kvällen innan och gjort upp en rejäl brasa i kaminen vilket var fantastiskt snällt, kanske att det hade hjälpt till att få ur råfukten ur möbler och väggar. Vi körde direkt till kojan och gjorde upp eld, det var dock iskallt (minusgrader) inomhus men det spreds fort en skön strålningsvärme från den sprakande brasan. Vi kånkade in lite prylar och gjorde oss ett par mackor - dock var pålägget kvar hemma i kylskåpet så det fick bli bröd, med bröd ;-)

Med tanke på orrtuppen jag missade på relativt kort håll förr-förra helgen så passade både jag och Magnus på och provskjuta bössorna, och mycket riktigt - min 222'a slog fel på en halvmeter(!) på ca 120 meters håll(!) Bössan hade vält hemma i hallen och tydligen hade den siktet ruckats ur sitt läge på något sätt... Men efter åtta skott kändes det som om dom satt där dom skulle!

Vi körde en bit norrut och spände på oss skidorna vid ett hygge och banade oss ut i terrängen. Jag tror nog att det var lite bättre skidförhållanden jämfört med för två veckor sen men det var slitgöra ändå - men nu var vi ju två som kunde turas om att spåra vilket gjorde det hela sååå mycket lättare. Att åka bak på den som spårar är ju rena vilohemmet jämfört med att åka först!

Vi stannade till på en höjd och kikarspanade av omgivningarna, det var runt en 11 - 12 grader kallt och solen tittade fram ovanför trädtopparna - och ta mig sjuttsingen om jag inte kunde känna att solen värmde(!) för första gången den här vintern! Ni ska se att det blir en vårvinter i år också :-) Härligt!!

Några fåglar såg vi dock inte, ja inte mer än någon enstaka hackspett... Men det var ju orre och tjäder vi var ute efter. Någon gång då och då frös man till i ett skidtag när man tyckte sig se en svart skugga i något träd - men det var bara skoj och lurendrejenri och man fick stoppa ned kikaren i fickan igen. Men man vill ju så gärna hitta sig en fågel att få smyga på och försöka fälla med ett välriktat skott, maken till spännande jaktform får man söka efter i mitt tycke.

Men tre och en halv timmar senare började det skymma lite lätt - vi beslöt oss för att följa våra spår tillbaka till bilen. Det kunde ju ha dykt upp någon fågel där vi hade skidrat tidigare, man vet aldrig. Men en halvtimma senare var vi tillbaka vid bilen utan att ha sett varken någon fågel än mindre några spår.. Ja på ett par ställen såg det ut som om det legat "något" under snön och flugit upp - kanske någon orre?

Vi for tillbaka till kojan och gjorde direkt upp en rejäl brasa och en skön härlig värme spreds sakta men säkert och vi kunde allt eftersom plocka av oss ytterkläderna. Kojan var väldigt rymlig med flera sovrum men dessa stängde vi dörrarna till och tog oss varsin bäddsoffa att sova i.

Middagsbestyren var snabbt undanstökade (pasta med färskriven parmesan, mums!). Sen var klockan runt halv fem på eftermiddagen och egentligen ville man bara lägga sig och sova(!) Så pass slitsamt hade det varit under dagen! Men vi höll oss uppe och roade oss med lite patiensläggande, läsande, etc. och stack in ett par klabbar i kaminen då & då.

Men runt 20:30 var det "kört", vi klarade inte av att hålla ögonen öppna och lade oss och ställde ett alarm till midnatt för att göra upp en brasa, sen igen vid 03:00 och sen igen klockan 7 på morgonen. Men den planen sprack direkt, jag vaknade strax efter 23 av att det var svinkallt o rått i kojan! Så det var bara att krypa ur sovsäcken och göra upp eld och snabbt kasta sig in i sovsäcken igen. En härlig värme spreds relativt snabbt och man slumrande snabbt till igen.

Men vi fortsatte och vakna till då & då och turades om att kliva upp och lägga in mer ved - men det märktes att det blev kallare och kallare ute. Det var runt -16 när vi lade oss och fram emot morgonen var det runt -23...

Vi snörde snabbt ihop frukost, mackor och jägargröt (havregrynsgröt kokad på saftsoppa och med en näve russin) - gott och närande!

Vi drog sen snabbt ut i skogen igen och for upp ännu längre norrut på markerna. Efter ett par kilometer satt där helt plötsligt en grupp orrar i ett par träd längs vägkanten! Wow, vi stannade bilen och tittade på dom där dom satt och plockade i sig björkknoppar - förmodligen ett 10-tal orrar blandat tuppar och hönor, superhäftigt och se!! Men i och med att vi hade upptäckt dom från bilen kunde vi inte försöka oss på dom så vi for vidare...

Vi fortsatte ett par kilometer till och parkerade vid en liten koja och spände på oss skidorna ovanför en stor myr och åkte nedför sluttningen. Man kände riktigt hur det nöp till i kinderna allt eftersom åkte nedåt, gissningsvis var det en 26/27 grader kallt nere på myren.

Även idag segade sig solen upp över trädtopparna och spred ett varmt härligt ljus över träden på andra sidan myren men det var allt annat än varmt i luften. Det bildades is på både ögonbryn och ögonfransar och man fick värma näsa och kinder med jämna mellanrum.

Vi stannade upp och kikarna åkte fram och vi spanade av skogsbrynet under en koncentrerad tystnad. Nog borde väl det kunna sitta någon tjädertupp där borta och försöka värma sig i solskenet en sån här bister och kall morgon - men inte det...

Vi skidrade längs hela myren men ingen fågel så långt ögat kunde se... Men motion fick vi allt, isses - det är slitsamt att spåra/åka först! Väl uppe på höjden igen passerade vi en rävlya med massor av rävspår, förmodligen en hel rävfamilj som bodde där. Vi korsade skogsbilvägen igen och tog oss ned på en myr på andra sidan. Här var det lite mer kuperat och små myrar bröts av med täta skogspartier, ett par ställen riktigt "luktade" det tjäder - tät gammal barrskog men inte det....

Vi bröt efter ett par timmar för att åka tillbaka till kojan för att göra oss lite lunch och värma oss - ansiktet höll man värmen i genom att värma sig med händerna ibland men det var värre med fötterna som började kännas kalla. Vi gjorde eld igen och vispade till lite "koppsoppa" som värmde gott i magen.

Efter lunchen packade vi ihop våra prylar i kojan men vi stannade till på de södra delarna av markerna för en sista sväng. Vi började med att följa ett gammalt skidspår som for iväg i en lovande riktning men personen som spårat åt oss hade givit upp ganska fort så vi bara följde det tillbaka till bilen efter en stund och fortsatte i en annan riktning.

Ett par kilometer längre bort var där plötsligt en svart figur högst upp i en stor gran! Vi halade fram våra kikare, var det inte en orre? Och den rörde på sig! Jo, det bara måste vara en ensam orrtupp!! Vi förflyttade oss långsamt närmare på ett led för att synas så lite som möjligt - men några hundra meter längre fram kunde vi konstatera med kikarna höjda att det var bara en förtätning i toppen och ingen orre...

Nej, det var bara att inse att man var besegrad när vi väl var tillbaka till bilen några timmar senare. Väl hemma var det skönt att ställa sig i en varm dusch, äta en god middag (barbequerökta revbensspjäll) och sen njuta av en stillsam kväll hemma i TV-soffan...